Frank Castorf med en referanserik Hamsun-oppsetning på Salzburg Festspiele.  
Noen mener at det politisk korrekte er i ferd med å strupe kunsten, det tar over og definerer hva som er lov og ikke lov. Les Valborg Frøysnes kommentar fra siste nummer av Norsk Shakespearetidsskrift, hvor hun også diskuterer Vinge/Müllers «black-facing» i PaniniBoysRoom.
I mai i år arrangerte Julian Blaue og Edy Poppy en «Anmeldelsesperformance», som et første ledd i doktorgradsprosjektet «Det personlige møtet med verdenspolitikken) ved Universitet i Agder.
(Mannheim): Danska performancelaboratoriet Hotel Pro Forma har skapat en originell opera av Björks elektroniska popalbum Vespertine. Björks musik möter här ett spektakulärt, mångdimensionellt scenspråk inspirerat av mikrobiologi.
(Kristiansand): Danseren Oona Doherty unngår stereotypiene i en rastløs, nyansert, rå og smart utforsking av maskulin framtoning.
Ingmar Bergmans skrifter ges ut i nyutgåva av Norstedts förlag. Forskaren Jan Holmberg fokuserar Bergmans betydelse som skönlitterär författare och ser hans självbiografiska skrifter i ett nytt och omvälvande perspektiv.
I Süddeutsche Zeitung utpeker Frank Castorf Vegard Vinge og Ida Müller som etterfølgere på Berliner Volksbühne. Intervjuet har ført til en storm av protester på grunn av Castorfs utfall om kvalitetsforskjellen på herre- og kvinnefotball, les: teaterregi.
Les anmeldelse av Norsk Shakespearetidsskrift (1/ 2018) i Klassekampens bokmagasin, lørdag 30. juni.
(Sunne): Förra sommaren spelade Västanå teater CHARLOTTE LÖWENSKOLD för utsålda hus. Nu i sommar kommer den tredje och sista delen i Selma Lagerlöfs trilogi Löwensköldska ringen, ANNA SVÄRD.
Tone Avenstroups föreställning NEIN öppnar upp för möjligheter på en scen i Kristiansand som varit stängd i flera år.
Heddajuryens ærespris 2018 gikk til teaterkritiker Therese Bjørneboe, for hennes 20 årige redaktørarbeid i Norsk Shakespearetidsskrift. Les begrunnelsen for denne og tildelingene i de andre kategoriene her:
Heddadagene er over oss. Festivalen viser flere enn 45 teaterforestillinger i løpet av ti dager, i tillegg til en mengde andre arrangementer – blir det for mye av det gode?
Hadets reproduktion og det (mistede) moralske kompas: Finn Iunkers STEMMER FRA ISRAEL, anmeldt av Niels Lehmann.
Thomas Byes personlige monolog om justismord er gripende godt fortellerteater.
Book Of Mormon är mer av en parodisk pastisch än en satir med bett. Man har dessutom problem med vad svarta artister ska representera på scen.
Den nyetablerte teatergruppa Susie Wang forteller ei leken og sær historie i sin første produksjon
Absurd humor og didaktisk teater møtes i morsom og leken forestilling for store og små, men Holberg er det (heldigvis) ikke.
(Stavanger): Rogaland Teaters oppsetning av Virginia Woolfs Orlando er fengende, men litt for seiersikker.
Her finner du våre anmeldelser av festivalforestillingene
Heddadagene, urpremiere: Selv om ALMOST NOTHING kanskje ikke er hennes sterkeste verk, befester Henriette Pedersen sin posisjon som en av våre mest interessante skapere av scenekunst.

Sider